Återhämtningen efter VM gick precis som jag trodde att den skulle gå. Musklerna var lite ömma dagen efter, men det blev snabbt mycket bättre. Tack kropp för att du återhämtar dig så otroligt snabbt. Som jag skrev förra gången så har jag faktiskt en tävling till den här säsongen, nämligen en Ironman 70.3 i Århus nu på söndag. Jag kände att jag ville köra en tävling till innan den här säsongen är över och då passar jag på att nyttjar den formen som jag redan har. Så veckan efter VM har varit lugn med bara lätt träning.

Har slängt in ett Mdinattslopp. I lördags kväll gick Midnattsloppet i Malmö och jag var anmäld tillsammans med mitt jobb. Min ambition för loppet var typ 0, dvs jag hade inga planer på att sätta personligt rekord eller så. Sen fungerar jag ju som så att när det väl är tävling så kör jag ju på. Vädret i lördags var riktigt trist, regnigt och blåsigt. Regn kan iofs vara bra för det ger mycket syre i luften, men det var en tuff vind emellanåt som tyvärr inte gav så mycket hjälp när den var medvind, men mycket motstånd när den var motvind.

Hur som helst, jag körde på i 5 km och det kändes bra, men sen gick tempot ned en aning. Det blev ändå min näst snabbaste mil någonsin och en 6:eplats totalt av tjejerna så det var ju ändå helt ok 🙂

Faktum är att jag sprang Midnattsloppet för 2 år sedan och även då kom jag 6:a, men då satte jag också personligt rekord på milen, men nu hade jag ju en tävling till att tänka på så lite var jag tvungen att hålla igen :o)

Swosch full speed framåt

Den här veckan blir dock ingen normal toppningsvecka. En normal toppningsvecka består av ett väldigt tydligt och specat schema kring hur mina pass ska vara (eller jag har ju alltid ett schema jag följer, men just toppningsveckan är jag extra nog med), men just den här veckan är jag på resande fot tisdag-fredag vilket gör att jag får helt enkelt skippa vissa toppningspass. Det gör egentligen inte så mycket, jag känner mig raceredo ändå. In i Julia-bubblan och fram med mantrat som ni nog vet vid det här laget SnyggSnabbStarkSmart. Det ska bli riktigt roligt att tävla igen. Har egentligen inte så mycket koll på banan, men det gör mig inte så mycket. Det är bra att släppa på kontrollen ibland och bara tävla för att det är roligt och DET är vad jag ska göra på söndag. Jag vet i alla fall att cyklingen har några höjdmetrar som ska cyklas, det är inte som i Österrike, men ändå. Tog en bild på cykelprofilen ifrån Österrike, hyfsat brant 🙂

Banprofilen i Österrike, Århus är lite plattare, men

bara lite 🙂

Så mina kära vänner, in i bubblan och fokusera!

The undercover Triathlete