En sak som jag tror många är relativt dåliga på är att ge oss själva beröm för när vi gör någonting bra. För även om vi gjort någonting bra så finns det alltid saker som vi skulle vilja kunna göra bättre, det är liksom svårt att nöja sig. 

Jag är relativt dålig på att ge mig själv beröm för saker som jag gör bra för oftast tycker jag inte själv att de är tillräckligt bra. Ur en aspekt så tycker jag det är bra att jag inte nöjer mig, att jag vill mer och har ambitionen att utvecklas, men det får samtidigt inte ett vara konstant missnöje för då skulle jag ju aldrig uppskatta saker och ting och så vill jag ju inte ha det.

När årets tävlingssäsong var över så kom det fram en hel del känslor. Känslor som handlade om hur jag upplevt min säsong, var jag nöjd? Var jag inte nöjd? Vad hade jag gjort bra, vad hade jag gjort mindre bra? Tyvärr hamnade mycket av mitt fokus på de saker som jag gjort mindre bra. Jag vill så otroligt mycket och ibland vill jag det lite väl snabbt och det blev lite kopplat till att jag kunde känna ett visst missnöje och få saker som jag gjort bra till att låta som de var mindre bra. Här fick jag mycket bra hjälp ifrån min coach Andreas. Han fick mig att titta tillbaka på säsongen ur ett större perspektiv och med hans hjälp kom många positiva saker fram och som jag tar med mig som styrka inför kommande säsong, men också in i min grundträning.

Istället för att haka upp sig på detaljer så bestämde jag mig därmed att börja foka mer på positiva saker än negativa. Kan låta enkelt i teorin, men det är en utmaning för mig i praktiken. Eftersom jag vill otroligt mycket är mina mål också ganska höga inför den kommande säsongen. När Andreas och jag pratade igenom det här första gången så var min första tanke att nej det är fasen inte möjligt att uppnå dessa mål. MEN lika snabbt som jag tänkte det så ändrade jag mig. Vadå inte möjligt? Klart som fan att det är möjligt, jag är frisk och hel och har bra utvecklingspotential. Det kommer vara tufft att nå dit, men det är ju en annan sak. Möjligt är det i alla fall.

För att jag enklare ska se min utveckling har jag och Andreas nu satt upp delmål  inom respektive disciplin. Det är en stor hjälp kan jag säga, för det är när saker och ting bryts ned i mindre delar som det blir lättare för mig att acceptera att det är möjligt. Att t.ex. kunna ha ett FTP på 270 i maj kan vara ett stort hopp sett till dagens läge och skapa en viss uppgivenhet, men om det bryts ned till delmål sett till varje månad så blir inte ökningen särskilt stor (nu var talet ett exempel, inte lika med mitt FTP-mål för maj 🙂 ) och direkt mentalt lättare att acceptera.

Den mentala biten är någonting som jag kommer att behöva jobba mycket med i fortsättningen för det är en viktig del. ibland kommer jag att behöva bli påmind och få hjälp med de här bitarna, men precis som med träningen så är det ju en utveckling mot att bli bättre. Jag säger som citatet nedan helt enkelt: I’M JULIA, I’M AWESOME

’I can see by that look on your face you’re wondering who I am after all. Let me save you the trouble. I’m Donna, and I’m awesome.’

Citat Donna, Suits